lördagen den 21:e februari 2009

las mujeres del cúa

gud sa mkt att skriva men sa lite tid och magen har gatt bananas ocksa, antagligen for att jag at ett agg, tva tortillas och tva halvmogna mandariner till frukost.

jag maste vara stark for litcha, imorse fick hon ett anfall igen och jag fangade henne och hon kramade min hand och tittade mig i ogonen och kanske forstod jag vad hon ville saga och sen tog hon sitt piller och fortsatte tyst att mala morgonmajsen. och i mitt huvud ekar mammas (min riktiga mammas) ord om att medicindosen antagligen inte ar ratt avvagd FOR DET SKULLE INTE BEHOVA HANDA.

och igar kvall gomde jag mig i sovsacken nar jag horde hunden kvida utanfor och chalio ryta och jag tankte att varlden ar forjavlig nar det jag far ar omtanke och allt hunden far ar spo. precis innan hade vi lyssnat pa radio reconciliacion som ar sandinistradion dar de spelar revolutionara sanger som man kan ringa in och onska. utbudet pa sanger ar begransat, folk onskar det de vet finns och ja, det ar ett underbart program. haromkvallen ringde maycol och onskade "casa de carton" till mig och sa att han ar 100 procent sandinist och jag vet inte hur jag ska kunna atergalda en san vacker gest.

söndagen den 15:e februari 2009

what the..?

fin helg i san rafael, badat fotter, atit godis, pratat med urgamle gubben pa sandinomuseet som slapper bomber som inte skadar (for sana kan han allt tillverka) pa barnen som forsoker ta sig in och busa om natten. lart mig allt om diverse VENDE-PATRIAS och TRAIDORES. och glomt det igen. men kan rekommendera museet iaf, om inte annat sa for gubben.

i jinotega i vantan pa bussen hem, kollar mejlen och upptacker att NAN har bestallt en bok pa bokus med MITT KONTO. loggar in och ser att boken ar CARL-JOHAN VALLGRENS nya. what the fuck? misstanker starkt min mor, mina uppgifter sparade pa hennes dator, jag har mejlat och undrat "varfor??". om det inte ar hon sa maste det vara en komplott. NAN VILL MIG ONT. kanske ar det carl-johan sjalv. han vet att jag alskar maja lundgren, nu ar han ute efter mig. eller nat liknande. (alskar mig gor han ocksa, saklart. i hemlighet.) boken kommer i vilket fall skickas till min karlshamnsadress. den heter forresten "kunzelmann & kunzelmann", utspelas i tyskland och beskrivs som en "sylvass skälmroman". KRÄK. HÖR DU DET CARL-JOHAN!!!! DET AR SLUT, JAG VÄGRAR VÄGRAR VÄGRAR LÄSA DIN NYA MANSBAJSROMAN!!

(fast kanske maste jag anda om det visar sig att mamma bestallt den for att hon tanker att jag vill ha den och hon vill gora nat snallt. vi far ta ett snack sen helt enkelt.)

(det hela ar ju alldeles for komiskt for att jag ska kunna bli arg pa riktigt.)

torsdagen den 12:e februari 2009

mot san payo

plotsligt var jag hemma i malmo. stod och diskade, insag att de sex veckor som ar kvar hade passerat utan att jag hunnit gora NANTING av det jag tankt. fick angest. vaknade och insag hur stressad jag ar. apropa att jag lamnar familjen den 18:e mars sa mamma mela att det i bibeln star att nar synderna okar i varlden sa gar tiden fortare. "fijese, nufortiden gar tiden sa hemskt fort, gor den inte!?"

laser lisa galmarks "skonheter och odjur". jag blir sa sjukt pepp nar jag far ny bensin pa min antipatriarkala eld. (blabla) krossa kottnormen, verkligen. och hade jag varit mer forbannad sa hade jag kanske forfattat ett brandtal men jag kanner mig mest lite fnissig faktiskt. och jag betar av "att-gora-listan" och det kanns bra. och jag kommer pa mig sjalv med att nynna ur jösses flickor; den naivt idealiserande forsta delen. "kan vi? vill vi? törs vi? ja vi kan! vi vill! vi törs!" HERREGUD MANNISKA!!!

hogstadie-pre-desillusionerade lastips, nar jag brann for sovjet och allt det dar:

- emma goldmans sjalvbiografi (the one and only)
- john reed: "tio dagar som skakade varlden" (om oktoberrevolutionen, skriven 1919)
- lars ahlin: "tabb med manifestet" (om en svensk trasproletar)
- woody guthrie: "hela harligheten"
- ethel lillian voynich: "spyflugan" (min favoritbok)

wikipedia om forfattaren till spyflugan:
She is most famous for her novel The Gadfly, first published in 1897 in the United States (June) and Britain (September), about the struggles of an international revolutionary in Italy. This novel was very popular in the Soviet Union and was the top best seller and compulsory reading there, and was seen as ideologically useful; for similar reasons, the novel has been popular in the People's Republic of China as well. By the time of Voynich's death The Gadfly had sold an estimated 2,500,000 copies in the Soviet Union.


om jag laser dom nu vad tanker jag da?

onsdagen den 4:e februari 2009

Return of TOMATHORAN

oh precis nar jag vandades over att behova skriva ett arg-ledset inlagg om maktloshet och performativa generaliseringar sa sag jag att kara kara annsofi hade lamnat foljande okommenterade meddelande pa bajsbook:

http://www.youtube.com/watch?v=Z0VAmcfEJF8&feature=related

och det var verkligen precis vad jag behovde, tack finaste for att en dos tomathora och jag har berattat for folk om hur du sydde kostymen till mig och det var ju verkligen alldeles alldeles underbart vackert gjort.