tisdag 28 juli 2009

SAKNAD

why is it att så fort jag dricker det minsta lilla (nu: en folköl) blir jag sjukt förbannat blödig och fylld med saknad och vill helst av allt sätta mig på närmaste flyg tillbaks till nicaragua och min lånefamilj där eller åtminstone ringa dom vilket jag nästan aldrig gör och inte kan göra när jag druckit för då kommer jag bara säga konstiga saker. äsch vilket meningslöst inlägg.

de senaste veckorna har jag vaknat av konstiga drömmar. jag undrar vad som hände med den här sommaren? ibland har jag lust att bli bitterflatan och fläka ut ALLT ALLT om ex och [objekt för min åtrå] och gud-vet-vad. men det går bara inte.

jo jag kan skriva om bruden som jag dejtade ett tag i LA för hon fattar ju inte svenska. (i usa dejtar man.) hon ska flytta till san francisco och är lite galen. (hon berättade att hon blev sån efter en extra vild knarkhelg.) och herregud vad jag vill åka och hälsa på henne. av nån konstig jävla anledning gillade hon mig fastän jag var världens tråkigaste när vi hängde. och vi åt mest pizza, tittade på film och porrknullade så jag fick ryggskott och världens eksem på vänstra ringfingret som inte försvann förrän långt senare. (för några månader sen fick hon veta att hon har den kroniska sjukdomen lupus som är hemskhemsk och ger eksem och påverkar immunförsvaret, men som inte smittar.)

hon har världens finaste blå blomma tatuerad på ena handleden och är sjukt generös och snäll. jag hatar avsked, jag hatar att sakna. jag är sjukt förbannat dålig på uppbrott och gå-vidare. FAN. jag pendlar mellan att vilja komma nära och inte vilja. jag ska lyssna på mitt spotify-soundtrack och PEPPA UPP.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar