onsdagen den 30:e januari 2008

glass&pizza&ångest&sånt

läste allt jag skulle inför dagens seminarium. och det var jävla mkt. men sen så fick jag inget mejl idag heller. då kom ångesten krypande. genast när jag gick in i klassrummet kände jag att nej jag kommer inte våga säga nåt, jag vill helst gömma mig. så gjorde vi en mårunda, för tanten vi har är kool, och då berättade jag att jag kände mig obekväm och att det var mkt känslor på gång och sådär och DET VAR SÅ JÄVLA JOBBIGT ATT SÄGA DET ATT JAG KNAPPT FICK UR MIG ORDEN. men. på grund av allt verkligen kändes skit så tänkte jag att nu fan ska jag gå på queer alliance-möte och sen bruin feminist-möte och så gjorde jag det. och jag signade upp mig för helgens queer-retreat och det kommer vara jag och en massa unga töntar men vafan det är bättre än att ligga i sängen och ha ångest. sen gick jag och köpte glass, den var god. nu ska jag nog värma pizza. och jag vill titta på nåt, kanske ett avsnitt av remington steele? jag fantiserar om vart annat om att allt kärleksångestigt ska bli bra och om att allt kommer bli skit, men om det blir skit så kanske jag i alla fall till slut blir kvitt alltihop. relationsanarki tjohej men jag tänker inte gå med på nåt som skadar mig, som bara gör ont. även om det betyder det definitiva slutet. även om det innebär att jag måste vara stark som fan. jag vet jag har sagt det innan, jag vet. men om, om det nu skulle bli nåt om, vi på nåt sätt tänker att vi ha nån slags relation i framtiden så tänker jag kämpa för att det ska funka men jag kommer inte att kämpa om inte hon gör det. och om hon inte tycker att det är värt att ge upp sin frihet att ligga med andra för att jag helt enkelt skulle må dåligt av det så fine liksom. ja verkligen. fuck you liksom. skulle jag säga då. och så skulle jag vara stark nog att bara gå och aldrig aldrig nånsin vända mig om igen. och förhoppningsvis skulle det vara droppen och förhoppningsvis skulle jag aldrig nånsin ångra mig.

tisdagen den 29:e januari 2008

sittsår

åh gud jag har så mkt att läsa inför morgondagens genocide-seminarium. måste våga säga nåt måste våga. nästa vecka är det jag som ska presentera, hjälp mig att dö liksom. min glädje just nu är all god mat jag lagar. de jag bor med har allt: riskokare, ångkoksgrej att stoppa i kastrullen, bra knivar, matberedare. för en gångs skull är det andra som äger sakerna som jag använder, det är så jävla skönt.

simmade idag, men är stel i ryggen. för mkt konstigt sittande? och stressad. jag känner att jag spänner mig ovanligt mkt. men jag går in i icke-pms-ig del av månaden och det är bra.

laddade ner goldfrapps nya efter att läst intervju med henne i bust. electron från förra albumet är borta, men tycker den är rätt mysig och sådär.

måndagen den 28:e januari 2008

söndags-ingenting-särskilt

idag är det söndag. jag har gjort ingenting särskilt. eller jag har pluggat lite, jag har gjort mitt första försök med amerikansk vegansmältost vilket gick över all förväntan, se bild. jag har gått till borders och köpt 3 tidskrifter: lesbiska curve, feministiska bitch och indietjohiga bust. och så har jag skrivit en notis som jag ska skicka till femkul. inte för att jag tänker att de kommer publicera den, eller kanske skulle de kunna göra det, men mest för att tvinga mig själv att våga göra såna saker. och blablabla det gamla vanliga också.

söndagen den 27:e januari 2008

pardon me but wasn't that your heart?

igår jag mirah och underbara underbara the blow på the henry fonda theatre i hollywood. det är mkt mindre glammigt än det låter. har jag sagt det? att hollywood är rätt skabbigt egentligen? jag simmade idag och det var skönt. jag försöker att inte tänka men det är svårt. jag blir nervös, jag tänker att kanske ikväll kanske händer det ikväll att jag har förlorat henne för alltid. jag tänkte skriva nåt om onödiga apparater här, men jag har inga fotobevis än. i lägenheten har vi ingen brödrost, utan vi har en toaster oven. så för att rosta bröd stoppar man in dem i en liten rostugn, som även kan användas för att värma saker. kanske är den mindre energislösig än det känns. har jag berättat om centrifugen på badhuset? en minicentrifug som man stoppar sin baddräkt i för att den ska torka till sig lite innan man stoppar ner den i sin väska. vinst för onödigaste uppfinningen? men ändå använder jag den glatt varje gång.

en konstig sak är vilka saker som är självklara. eller så är amerikaner bara korkade?? de vet till exempel inte vid vilken temperatur som vatten fryser alt. kokar. jovisst vår gradskala är byggd kring det, men även om man använder fahrenheit så borde man väl veta det? eller?? typ om man ska köra bil och det är halkvarning? och häromdagen fick jag frågan av en av dem jag bor med, som lagar mkt mat och är glad i det, om en "clove of garlic" betydde en klyfta eller hela vitlöken. och jag bara "eeeh" alltså... hur kan man inte veta det? det är ju deras modersmål??? och de vet inte vad grilla (broil) som det står på ugnen är för nånting. hallå har de aldrig använt en ugn tidigare? människorna kan ju ändå laga mat, hur kan det va möjligt?? svar mottages tacksamt.

fredagen den 25:e januari 2008

maja lundgren

jag älskar maja lundgren. även om hon är en medelklasstant. hon har en blogg, iaf för en månad:

http://www.bokcirklar.se/blog.php?p=featured&id=2

återuppstånden!

så, efter lite uppmuntran utifrån har jag beslutat att ta tag i det här med bloggande igen. det är en sån massa saker som snurrar i mitt huvud just nu, jag vet inte var jag ska börja. de senaste veckorna sen jag kom tillbaks till LA har jag varit ömsom nyfiken, ömsom nöjd, ömsom längtat förbaskat mycket efter my, ömsom jävligt energilös och opepp. jag har totalt negligerat vänner från förra terminen till förmån för en tjej som jag trodde va intresserad av mig, fast jag tänkte att jag inte var så intresserad men att det ändå var lite spännande jadajadajada och så idag slänger hon plötsligt ur sig att hon dejtar nån man. jaha liksom kunde du inte sagt det lite tidigare? inte för att det hänt nåt men ändå alltså det låg ju litegrann i luften. bajs. så nu blir det på agendan att återknyta de kontakter jag förhoppningsvis kan rädda ur glömskan. och jag känner mig rädd och osäker när det gäller skolan. och några dagar har jag helst velat gömma mig under täcket och jag har undrat hur fan jag ska klara mig igenom detta och hur jag ska göra för att träffa lite roligt folk och faktiskt ha kul och inte bara gå och harva igenom dagarna; ÖVERLEVA.

och det var jävigt fint i julas med my och hon saknar mig också men gud jag vet ju att det inte kommer att förbli så särskilt länge. hon kommer att träffa nån och jag kommer vilja dö. jag vet det, men ändå är det så svårt att släppa taget. om jag släpper taget måste jag inse att jag är helt och fullt singel, inte ens en dejt i syne, ingenting. det är lättare att tänka att jag inte är intresserad, att jag inte vill, att jag inte this-and-that. men jag vet ju att my antagligen inte tänker så. jag tror inte det i alla fall. jag tror verkligen inte det.

kanske ska jag boka en tid hos glbt-centret psykolog. kanske ska jag göra det.

torsdagen den 10:e januari 2008

back in la

oj oj här kom jag visst ur rytm... är tillbaks i los angeles efter jullov i sverige. flyttat in i nya veganlägenheten. här är mysigt, jag sover gott och utan oro för att bli väckt mitt i natten av diverse orsaker. jag gör mitt bästa för att sno mat och toapapper och sånt för att spara slantar. mina kurser är super, jag är rätt peppad faktiskt. blablabla. skriver mer typ imorrn eller nåt.